Millesgården is a museum on the island of Lidingö outside Stockholm. It contains the buildings which were the home and studios of the artist Carl Milles and his artist wife Olga. It also contains the grounds that originated as the garden of their home. Carl Milles later developed the garden into a sculpture park where a great part of the sculptors works are on display. In this report only the sculpture park is treated.

This thesis is based on a conversation about gender identity and the pronoun hen in an episode of the radio programme Tendens on Swedish public radio, P1. The participants of the conversation are a scholar and a journalist/show-host. The goal of the research has been to analyse how the conversation is constructed from its context and which topics that occur. The goal of the research has also been to analyse how the participants of the conversation position themselves and how the conversation composes and re-composes norms and values regarding gender identity in society. Critical discourse analysis, completed by Conversation analysis has been the theoretical and methodological approach.

This thesis is based on a conversation about gender identity and the pronoun hen in an episode of the radio programme Tendens on Swedish public radio, P1. The participants of the conversation are a scholar and a journalist/show-host. The goal of the research has been to analyse how the conversation is constructed from its context and which topics that occur. The goal of the research has also been to analyse how the participants of the conversation position themselves and how the conversation composes and re-composes norms and values regarding gender identity in society. Critical discourse analysis, completed by Conversation analysis has been the theoretical and methodological approach.

En studie om kvinnlig vänskap, så som tex, betydelse, uttryck,påverkan, uppkomst, kontakt, gemmensamma intressen och samhällsspegling.Studien grundar sig på analyserandet av delar ur en brevsamling från 1800-talets slut..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse skolgårdarnas utformning har avseende lek och fysisk aktivitet för elever i årskurs F-3 på två skolor.Hur bidrar skolgården till lek och fysisk aktivitet?Hur upplever läraren att skolgården fungerar för utomhusaktiviteter?MetodUndersökningen genomfördes med hjälp av metoderna observation och intervju på två skolor i Stockholm, en skola i västra respektive östra Stockholm. Skolorna kallas Västskolan och Östskolan i detta arbete. Två raster på Västskolans gård och två raster på Östskolans gård observerades. Totalt intervjuades två lärare i idrott och hälsa, en lärare på respektive skola, som är involverad i rastverksamheten.

SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka vilken betydelse idrottshallens utformning har avseende lärande, lek och fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa för elever i grundskolan på fem skolor.Hur upplever läraren att idrottshallen fungerar för undervisningen?MetodUndersökningen genomfördes med hjälp av metoden kvalitativ intervju på fem skolor i Stockholm. Skolorna kallas i studien för Nordskolan (F-6), Östskolan (F-3), Sydskolan (F-9), Västskolan (F-3) och Centrumskolan (F-9). En lärare i idrott och hälsa intervjuades på respektive skola. Lärarna kallas för Nora, Olga, Siri, Vera och Cissi.ResultatNord-, Syd- och Centrumskolans idrottshall är stor till golvytan, cirka 24x48 meter, och när varje hall delas av med en vikvägg är vardera halva cirka 24x24 meter.

Syftet med vårt examensarbete är att få syn på elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrån tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att få en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod använts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det både finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist på elevinflytande i undervisningens innehåll. Vi har också uppmärksammat och påpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron på sin egen förmåga och inte blir motiverade att delta i undervisningen.

Målet med mitt arbete är att ta reda på vilka undervisningsmetoder som presenteras av forskare och lärare i litteraturen och sedan jämföra resultatet med lärares egna erfarenheter. Jag har fokuserat på litteraturundervisningen på högstadiet. Jag har använt böcker skrivna av bland annat Gerd och Gerhard Arfwedson, Ulla Lundqvist, Göran Ejenby & Gunilla Molloy, Olga Dysthe och Aidan Chambers. Jag genomförde sedan en enkätundersökning bland svensklärare på högstadiet för att få reda på hur de verkligen arbetar och vilka metoder de eventuellt använder sig av. Resultatet visade att de flesta av lärarna själva inte anser att de har någon specifik undervisningsmetod, men när jag läser deras svar kan jag tydligt se att de arbetssätt de beskriver är just delar av de metoder jag skrivit om.

Uppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska ämnena. Hur är karaktären på samtalen, innehåller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna på samtalet och lärandet? Finns det några specifika svårigheter inbyggda i samtalen? I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstämmiga klassrummet. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ämneslärare. Undersökningen är gjord på två olika gymnasieskolor. Resultatet visar på att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. Lärarna tycker att samtalet är viktigt och är medvetna om samtalets betydelse.

De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lärande går till. TIU är en metod som syftar till lärande och därför tittar vi i denna undersökning på vad de sociokulturella teorierna säger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie är hämtat från eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskällorna medförde att materialet ursprungligen såg ut på olika sätt, men det har bearbetats för att få en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrån Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lärande, samt Vygotskijs teori om ?den närmaste utvecklingszonen?.

Previous research on philosophy for children in schools has almost exclusively focused on how it is perceived by students. The aim of this study is to focus on how it is perceived by five teachers and other adults involved in implementing philosophy for children in schools, in total four teachers participated and one adult who worked with implementing took part in the study. The theoretical background is composed of Olga Dysthes view that knowledge is not only constructed but that the object that one intends to gain knowledge of has to be interacted with and how she applies this view dialogues in the classroom. The study was conducted by interviewing the participants. The results found that the teachers saw philosophy for children as something more than a tool to work with questions that were important to students, they were also viewed as a way to work with language and building solidarity within the class.

AbstractTheoryWhich education model has the ultimate learning potential? According to Olga Dysthe a varied education predominated by a dialogical nature is the best way of teaching.PurposeMy main purpose in this essay has been to investigate three different ways of education models and decide, on the basis of Dysthes? model, whether they can be classified as a monological or a dialogical model.I have also investigated if the thesis of Dysthes, ?The teachers view of knowledge determines the choice of teaching method?, is anchored in the reality.Furthermore, I have surveyed how the teachers educate concerning democracy. For example, on the basis of certain rules, are all sudents able to make the selves heard in a classroom that is characterized as dialogical? In such a classroom the teacher works whith activities to involve everyone and according to Dysthe, democracy is an attitude rather than a political system. Democracy is necessary in a classroom that is classified as dialogical.ResultThe essay is exclusively qualitative and builds upon interviews with three teachers on different upper secondary social schools witin the Gothenburg area.My results indicate that the teathers way of educating totaly differs from each others and that the thesis of Dysthe can be applied on only two out of three cases.

I denna uppsats har vi undersökt hur debatten om det könsneutrala pronomenet "hen" såg ut i svensk storstadspress, perioden efter utgivningen av barnboken Kivi och Monsterhund, skriven av Jesper Lundqvist, där "hen" används genomgående. Undersökningen baseras på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av texter från tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Metro, Aftonbladet, Expressen, Sydsvenska Dagbladet Snällposten, Göteborgs-Tidningen, Göteborgs- Posten och Dagen. Tidsperioden för de artiklar vi studerat sträcker sig från 2012-01-26, utgivningsdatumet för Kivi och Monsterhund, till och med 2012-04-26.Syftet med vår uppsats är att se vilka uttryck hen-debatten tog sig: Vilka spektra av åsikter förekom, vilka personer fick synas i debatten och hur stor plats fick ämnet i respektive tidning? För att kunna analysera resultatet har vi tagit stöd av Yvonne Hirdmans genusteorier, Karin Milles forskning om könsneutralt språkbruk samt Monika Djerf-Pierres teori om könsmärkning i medierna.Ur vår kvantitativa analys framgick det att hen-debatten knappt syntes på nyhetssidorna under vår undersökningsperiod. Det skulle kunna peka på att ämnet inte ses som en nyhetsfråga utan mer som mjukt/kvinnlig journalistik, det vill säga den journalistik som förknippas med den sociala intimsfären.Det som framgick av resultatet var att diskussionen om "hen" inte blev någon stor egen fråga utan snabbt kom att handla om genus och jämställdhet snarare än om språket i sig.

Syfte Syftet med vår uppsats är att beskriva utmattningssyndrom ur ett kvalitativt perspektiv. Vi visar hur den vetenskapliga forskningen ser på utmattningssyndrom idag. Vi vill ge en bild av både medicinskt vedertagna, men också mer folkligt förankrade sätt att förebygga utmattningssyndrom. Det primära syftet är att ge en bild av hur de faktiska personerna upplevelsemässigt beskriver sig. Frågeställningar1.